Skolarbete

Lagar att förhålla sig till i arbetet

Upphovsrättslagen

Upphovsrättslagen är en ganska svår och komplicerad lag, som det gäller att läsa på ordentligt.

Missbruk av verk kan innebära böter och till och med fängelse.

Denna lag kan jag i mitt arbete med ekonomi och administration komma i kontakt med när jag t.ex. ska skriva rapporter och behöver leta fakta eller bilder. Även i presentationer som Power Point eller liknande eller affischer, brev broschyrer. Jag kan tänkas behöva ”låna” en text, en bild eller ett musikstycke till detta. Det är extremt viktigt att jag i så fall tydligt redogör för källan och inte använder den/det som ”min”.

Den som skapar ett verk har upphovsrätt till det.

Då ett verk framställs ska upphovsman anges på det sätt som god ed krävs.

Verket får ej ändras eller visas på ett kränkande sätt.

Ett verk anses offentligt när det finns tillgängligt för allmänheten.

Man får använda verk för privat bruk, t.ex. att kopiera en cd-skiva och bara använda den för att lyssna på själv.

För att använda ett skyddat verk behövs tillstånd. Man behöver då vända sig till upphovsmannen eller en upphovsorganisation direkt.

Är upphovsmannen död sen mer än 70 år upphör upphovsrättslagen, men man bör trots det ändå ange verkets upphovsman om man vet vem det är. Vet man ej vem det är och ej kan hitta denne bör man iaf uppge t.ex. fotograf okänd.

(Information har jag hittat på följande hemsidor. Sidorna är uppdaterade nyligen och informationen känns igen vilket gör att jag är säker på att den är sann.

https://lagen.nu/1960:729

https://riksarkivet.se/upphovsratt

GDPR- F.d. Personuppgiftslagen

Först och främst måste jag redogöra för var en personuppgift är.

Det är all information som direkt eller indirekt kan knytas till en person som är i livet. Det kan tex vara namn, personnummer eller adress. Även foton på personer kan klassas som personuppgifter.

Ett företag får bara hantera personuppgifter om det finns övervägande skäl att registrera sådana uppgifter, och de måste skyddas noga så att inte någon obehörig kommer åt dem.

En fördel med att uppgifter inte får sparas hur som helst och bara sådant som skall användas får spar är att det alltid bara finn aktuella uppgifter sparade. Man behöver då som företagare inte vara orolig för att man har felaktiga uppgifter sparade.

Du behöver också som företagare upplysa personer vars uppgifter du hanterar om vad du sparar vem som hanterar, varför och hur du skyddar dessa. Personen i fråga måste också ge sitt samtycke till att uppgifterna hanteras och sparas.

 Som privatperson innebär detta att du har bättre kontroll över dina egna uppgifter. De får ej hantera sutan din vetskap. Du har också full rätt att se till att uppgifter om dig tas bort om du så vill. Enbart uppgifter som du ger tillstånd till får lagras.

Till texten har jag använt mig av information från dessa sidor.

https://www.verksamt.se/driva/gdpr-dataskyddsregler/gdpr-guiden
https://www.datainspektionen.se/lagar–regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningen—fulltext/

Offentlighets- och sekretesslagen

I arbetet finns det även en stor chans att jag kommer måste ha koll på lagen offentlighet och sekretess.

Här är det viktigt att veta vad som är en offentlig handling och inte. Det kommer förmodligen att komma frågor från personer som vill ha reda på uppgifter och handlingar. Dessa är inte bara lämna ut hur som helst utan att ha koll på vad som är okej enligt lag.

En handling kan vara en skrift eller bild men också en inspelning av något slag.

En handling ses som offentlig om den förvaras hos en myndighet och – enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där.

Om handlingen inte innehåller sekretessbelagda uppgifter är hela handlingen offentlig.

Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift, oavsett om det sker muntligen eller genom att en allmän handling lämnas ut. Man kan säga att hemliga uppgifter i handlingar skyddas av både handlingssekretess som tystnadsplikt.

Om en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av sekretess måste myndigheten markera detta genom en sekretessmarkering, tidigare använde man hemligstämpling. Om det är fen pappershandling gör man anteckningen direkt på handlingen men om handlingen är elektronisk för man in anteckningen i handlingen eller i det datasystem där den hanteras. Anteckningen ska innehålla uppgift om tillämplig sekretessbestämmelse, datum då anteckningen gjordes och namn på myndigheten som gjort anteckningen.

I första hand görs prövning om en handling kan lämnas ut av den tjänsteman som har fått i uppdrag att ta hand om handlingen, t.ex. en registrator eller en handläggare av ett ärende.

https://www.regeringen.se/contentassets/bf7be71e6ad145e8a4e4a56ac3c3d726/offentlighetsprincipen-och-sekretess

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets–och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400